Hur uppstår hematologiska maligniteter
Hematologi
Hematologi handlar om onormal blodbildning och olika störningar som kan leda till blodcancer. Blodcancer förekommer i många olika former och uppstår genom att genetiska förändringar (mutationer) uppkommer i blodbildande celler. Detta leder till att de sjuka blodcellerna ansamlas på bekostnad av de friska.
Blodcancersjukdomar, det vill säga leukemier, lymfom samt myelom, drabbar ungefär 3 personer inom Sverige per år och utgör 7 procent av all cancer. Hos unge är leukemi den vanligaste cancerformen samt utgör ungefär hälften av alla cancerfall. Blodcancer är en av de vanligaste orsakerna till cancerdöd i Sverige.
Alla cancerceller uppvisar genetiska förändringar jämfört med friska celler från samma individ. Man ser ofta att samma gener är förändrade i en given typ av cancer. Genetiska analyser används redan idag inom hematologi för att dela in patienter i riskgrupper med olika prognos samt för val av behandling. Metoderna liksom används för diagnostik skiljer sig dock ofta åt me
Odontologiskt omhändertagande vid hematologisk malignitet
Maligna hematologiska sjukdomar utgör en heterogen grupp och patienterna blir ofta aktuella för avancerad medicinsk behandling. Sjukdomar som betraktas som akut högmaligna behandlas vanligtvis med cytostatikakombinationer inom flera omgångar som kan ge tydlig neutropeni av varierande duration.
Utredning
Odontologisk utredning samt sanering anpassas till den övriga medicinska behandlingen.
Patienter som blir aktuella för behandling som ger uttalad neutropeni bör inom ett tidigt skede genomgå odontologisk fokalutredning och nödvändig tandbehandling i syfte för att förebygga infektioner och andra orala komplikationer som kan utgöra risk vid senare sjukdomsutveckling och behandling.
Behandling
Nödvändiga tandingrepp behöver anpassas till den medicinska behandlingen och detta krävs därför samplanering med sjukvården.
Den odontologiska beha
Lymfoida tumörer
Restricted CFUs: Åt T– eller B-hållet
Kronisk lymfatisk leukemi
Lymfom av olika typer
75% av lymfoida leukemier och 90% av alla lymfom uppstår ur B-celler eller deras förstadier.
Kroniska lymfatiska leukemier och lymfom tenderar att bestå av mer utmognade celler, medan de akuta leukemierna består av klonal expansion av förstadier.
Hur pass tidigt i utmognaden tumörcellerna befinner sig (hur differentierade de är) ses vid vilka ytantigen (CD-X) cellerna uttrycker, dock har liten betydelse för hur aggressiva tumörerna är.
- Cellytantigenen hjälper istället i differentialdiagnostiken (mellan tex benign follikulär hyperplasi och lymfom)
De mutationer som ger upphov till tumörväxten kan ha uppstått tidigt beneath cellernas utmognad, men ger manifestationer inledningsvis senare när celle
Precisionsmedicin standard vid flera hematologiska sjukdomar
I flera avseenden har det hematologiska fältet lett utvecklingen inom precisionsdiagnostik och behandling. enstaka anledning är att det har varit lätt att få tillgång till tumörmaterial för studier av genetiska markörer, enstaka annan att tumörceller lätt har kunnat odlas och exponeras för olika substanser, vilket har stimulerat utvecklingen av nya läkemedel. En bidragande orsak till lyckad läkemedelsutveckling är också att hematopoetiska tumörer vanligtvis har relativt få mutationer, vanligen färre än 10, vilket gör för att de ofta är lättare att angripa än mer komplexa cancerformer. Samtliga hematologiska maligniteter beskrivs i WHO-klassifikationen, och antalet undergrupper är i dag uppe i närmare – och fler tillkommer vid varenda utgåva [1].
Myeloiska maligniteter
Kromosomanalys har länge varit en självklar del av både diagnostik och prognostik vid myeloiska maligniteter. modell på sjukdomar definierade av translokationer me