Varför bör man avrätta dödstraff
Dödsstraff
Kategori
Bild: Griszka Niewiadomski
Många länder tillämpar fortfarande dödsstraff som lagens strängaste straff. Skulle ni vilja återinföra dödsstraff i svensk lagstiftning?
Lästid 5 minuter
Ska grova brottslingar ett fåtal en chans att bättra sig? kunna dödsstraff avskräcka och förhindra brott? äger vi rätt att döda i rättvisans namn?
Dödsstraffet - nu och då
Den 23 november fördes Johan Alfred Andersson-Ander in på Långholmens fängelsegård. Där stod giljotinen och väntade på honom. Han fanns dömd till döden för rånmord. för tillfället skulle straffet verkställas. Han tittade vid giljotinens vassa egg, vände sig mot bödeln och frågade om han kunde få säga några sista ord. ”Nej”, svarade bödeln. Johan Alfred Andersson-Ander trycktes ner på svängbrädan. Yxan släpptes ner.
Ska grova brottslingar få en chans för att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka samt förhindra brott? Har vi rätt för att döda i rättvisans namn?
Dödsstraffet - för tillfället och då
Den 23 november fördes Johan Alfred An
Ladda ner PDF
Avskaffa dödsstraffet
Ae coeur des individus ni dans les moeurs des sociétés, il n’ y aura dem paix durable tant que la mort ne sera pas mise hors dem la loi.”
Albert Camus1
Av advokat HANS GÖRAN FRANCK2
Inledning
Under många år har dödsstraffet stått i centrum inom Europarådet. tid förklarade dess parlamentarikerförsamling att dödsstraff plats en omänsklig bestraffning3 och begärde en tilläggsprotokoll till Europakonventionen om mänskliga rättigheter (ECHR) i vilken rekommendation nr () förordade avskaffandet av dödsstraffet. På dessa grunder utarbetades Protokoll nr 6 mot ECHR och öppnades för underskrifter den 28 april
Församlingen var inte tillfreds med de resultat som hittills uppnåtts och tog vid höstsessionen förra året upp frågan igen. De två huvudargumenten mot dödsstraffet går tillbaka till talet och upplysningsfilosoferna. De kan spåras tillbaka till Beccarias skrifter: det rör sig om argument som vi
Den sista avrättningen i Sverige, av Alfred Ander, verkställdes genom halshuggning på Långholmen i Stockholm den 23/11 klockan vid morgonen. avskaffades dödsstraffet förutom för vissa brott under krig och i samtliga fall. I års regeringsform infördes en förbud mot dödsstraff som sedan lyder: ”Dödsstraff får icke förekomma.” (RF )
I flera europeiska länder, bland dem landet, visar opinionsundersökningar under senare år för att relativt stora delar av befolkningen, ibland en överväldigande majoritet, är för dödsstraff. Många har kommenterat resultaten med både förvåning, avståndstagande och chock. Undersökningsresultaten förmå ge anledning till flera intressanta ämnen. Det handlar till exempel om avståndet mellan den politiska och intellektuella elit som hörs mest i den mediala debatten och stora grupper inom befolkningen. Det gäller också frågan om vilka samhällsförändringar som bildat grogrunden för sådana stämningar. Och – med tanke vid de referensramar och argumentationsmönster som f
»Dödsstraff är tortyr – alltså en medicinsk angelägenhet«
Birgit Feychting, narkos- och intensivvårdsläkare, numera pensionär, är aktiv i kampen mot dödsstraffet genom Amnesty Internationals hälso- samt sjukvårdsgrupp i Sverige.
Hur blev du engagerad i kampen mot dödsstraff?
– I slutet av talet träffade jag Peter Allebeck – senare professor inom socialmedicin – som var aktiv inom Amnesty International och hade ordnat ett liten utställning i anslutning till en seminarium i medicinsk etik. Jag blev värvad som medlem i Amnestys hälso- och sjukvårdsgrupp. Dödsstraffet ingick inte inom ursprungsmandadet för Amnestys verksamhet, men kom senare in som en angelägen fråga. Och arbetet med den frågan existerar nu en viktig del i mitt liv som pensionär.
Vilka medicinska aspekter finns på dödsstraffet?
– Dödsstraffet innebär mord inom lagens namn och är ju den yttersta formen av tortyr, och tortyr är alltid en medicinsk angelägenhet. Jag talar ofta om »lethal injections« – dödliga in