Hur många i sverige dör av att andas in rök
Tobaks- och nikotinprodukter
Användning i Sverige
Rökning
Sedan inom slutet av talet har andelen såsom röker minskat stadigt bland både kvinnor och män(4,5,6,7). År var det omkring 6–7 procent av befolkningen som beräknades vara dagligrökare(4,8). Omkring 6 procent uppgav att de var sporadiska rökare. detta är främst dagligrökningen som har minskat(4).
Även bland ungdomar har rökningen minskat kraftigt sedan talet. I CAN:s nationella skolundersökning uppgav 9 procent av eleverna inom årskurs 9 och 21 procent inom gymnasiets år 2 att de rökte år Bland ungdomar är majoriteten sporadiska användare(9).
Sverige har den lägsta andelen rökare i EU, även om rökningen äger minskat i flera EU-länder. I EU är snittet för andelen dagligrökare 23 procent, medan andelen i Sverige existerar 7 procent(10).
Det är idag ungefär lika stor andel män och kvinnor vilket röker(10). Bland elever i årskurs 9 samt år 2 på gymnasiet existerar det vanligare att flickor röker(9).
Cigarettrökning existerar vanligare bland pers
Tobak
Att röka är ett av de största hoten man kan utsätta sin lekamen för och globalt sett är rökning den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och förtida död. Tobaksrökning orsakar enstaka rad sjukdomar, framför allt i våra hjärtan, kärl och lungor.
Det är ej bara den som röker som drabbas. Passiv rökning kan orsaka astma hos barn och barn till mödrar vilket rökt under graviditeten föds med trängre luftrör.
Rökning och hjärt-kärlsjukdom
Tobaksröken har en negativ påverkan på hjärta och kärl samt cirka 2 årliga dödsfall i hjärtinfarkt och stroke beräknas bero på rökning.
Kolmonoxiden i tobaksröken blockerar de röda blodkropparna och minskar därmed kroppens förmåga för att ta upp syre, vilket gör detta svårare för hjärtat att arbeta.
Nikotinet inom tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen.
Andra skadliga ämnen i tobaken sätter igång de mekanismer som resulterar i åderförfettning, ateroskleros. Åderförfettning ökar risken för sjukdom, hjärtinfarkt, stroke och fönstertittarsjuka. Åderförfe
Passiv rökningSkriv ut
PUBLICERAT:
Det finns ett användbart biologiskt mått på passiv rökning. detta heter kotinin och är en nedbrytningsprodukt av nikotinet. Kotinin kan spåras inom kroppen upp till en vecka efter det att en icke rökare senast utsattes för tobaksrök.
- När en cigarett brinner sprider den cirka 7 kemiska ämnen. Ett tal av dem är cancerframkallande eller misstänks framkalla cancer. Ett par av dem är totalförbjudna i svenska arbetsmiljöer av arbetarskyddsstyrelsen &#; utom då de produceras av cigarettrökare. Ämnena heter betanaftylamin och 4-aminodifenyl.
Den rök som går ut i omgivningen kallas sidorök. Den innehåller fler partiklar än den s k huvudrök som rökaren drar in. Mängden partiklar och nikotin är dubbelt så stor per volymenhet än den rökaren drar i sig. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. Då sjunker temperaturen och förbränningen minskar. När rökaren suger in rök ökar draget, temperaturen stiger och förbränningen blir effektivare. Dessu
Passiv rökning och rökfria miljöer
Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. De personer såsom finns där och själva kanske inte någonsin rökt eller slutat röka blir passiva rökare. De drabbas av nikotinet och varenda övriga kemikalier som den brinnande cigaretten producerar. Upprepad passiv rökning under ett längre period utsätter de drabbade på grund av samma typ av hälsorisker som rökaren, även om riskökningen är lägre.
Det finns ett användbart biologiskt mått på passiv rökning. Det heter kotinin och existerar en nedbrytningsprodukt av nikotinet. Kotinin är kapabel spåras i kroppen upp till ett vecka efter det att en icke rökare senast utsattes för tobaksrök.
- När ett cigarett brinner sprider den cirka 7 kemiska ämnen. Ett tal av dem är cancerframkallande eller misstänks framkalla cancer. Ett par av dem är totalförbjudna i svenska arbetsmiljöer av arbetarskyddsstyrelsen – utom när de produceras av cigarettrökare. Ämnena heter betanaftylamin och 4-aminodifen