Rapaport skådespelare

Alexandra Rapaport om skilsmässan – tårarna beneath inspelningen

Efter reklamen: Alexandra Rapaport avslöjar – därför älskar hon yrket som skådespelare

Framgångsrika skådespelaren Alexandra Rapaport, 52, har haft många stora roller. Mest hyllad existerar hon för karaktären Sonja i omtalade tv-serien Gåsmamman på TV4. Ett plan som även hennes make JoakimEliasson, 55, varit inbland i. De två äger idag barnen Elmer och Blanca ihop.

Men Alexandra har även nya spännande uppdrag på gång, och snart blir denna högaktuell som Petra i MartinaHaags självbiografiska film Det är något som ej stämmer.

Alexandra Rapaport om nya rollen – gråtit på inspelningen

Filmen bygger vid boken med samma titel, och handlar om Petra som genomgår en skilsmässa efter upptäckten att hennes man existerar otrogen. I en intervju med Expressen berättar Alexandra.

– Det har varit jättespännande och kul att jobba tillsammans med Martina under hennes debut, säger denna och fortsätter:

– Vi har stått och rökt fast vi inte röker någ

Den introverta Veronika i thrillerserien med identisk namn, den hetlevrade Sonja i ”Gåsmamman”, den kärlekstörstande Nora i ”Morden inom Sandhamn”. Vilken roll Alexandra Rapaport än iklär sig lyckas hon förvandla enstaka fiktiv person till en människa från kött och blod. Det är en bedrift som heter duga. Men då jag undrar vilken av kvinnorna Alexandra på senare tid har porträtterat likt varit den största utmaningen att ta sig an tittar hon en aning oförstående på mig. 

– Jag ser detta inte riktigt som utmaningar. För mig är det bara lustdrivet och befriande att söka mig in i roll­karaktärernas psyke. Det är faktiskt inte associerat med särskilt mycket prestationsångest. Tvärtom känner jag mig fri. Jag tycker för att det riktiga livet är mycket svårare att handskas med än att gestalta andra människor, förklarar hon.

Alexandra Rapaport

Ålder: 52 år.

Familj: Maken Joakim Eliasson, 55, barnen Elmer, 16, Blanca, 13, bonussonen Beck,

Bor: På Kungsholmen i Stockholm.

Yrke: artist,

Det var en gång ett gäng svenska män som alla jobbade med samt fick bra lön för att utöva sin hobby. Dom åkte till en land långt borta för att utöva sitt yrke under en begränsad tidsperiod och det enda dom behövde utföra var att få till ett slutresultat som inte gjorde någon besviken. detta sket sig kan jag säga.

I fredags kväll var det inte särskilt rolig att vara svensk. Fotbollslandslaget fick spö i sin andra match, dom står fortfarande på noll poäng och besitter ingen hans att gå vidare inom EM. Så långt är det piss men det finns faktiskt glädjeämnen. detta var en sjukt kul match för att beskåda. Flera av spelarna gjorde sitt livs match och dom kämpade tillsammans som ett lag, krigade och slet. Nu räckte det inte ända fram och självklart är det trist dock eftersmaken är ändå god på nåt vis. Precis samma känsla har jag efter att ha sett En gång i Phuket. Det är en spelfilm som saknar en hel del till att bli ens i närheten från en fullträff men maskineriet bakom, viljan och kämpaglöden är det inget fel på.

Lika

.