Erfarenhet av förvärvade egenskaper
Epigenetik och arvsynd
En brevväxling (I)
Vår arvsmassa, vårt DNA, innehåller våra gener, som finns i alla kroppens celler och epigenetiken avgör vilka gener som aktiveras fanns i kroppen. Men det rör sig inte om ett slutet system, utan det kan påverkas också av vår yttre miljö så att man kan ärva något som tidigare generationer förvärvat under deras egen livstid. Snuddar inte detta nära den kristna föreställningen om arvssynden, för att vi alla ärvt vad Adam samt Eva ådrog oss genom att i strid mot Guds förbud äta av äpplet från Kunskapens träd? Jarl Torgerson, medicinare, och Ola Sigurdson teolog, har brevväxlat om detta. Här de första numeriskt värde breven.
 
Hej Ola! (1)
Ingen som är intresserad av naturvetenskap i allmänhet eller biologi i synnerhet kan ha undgått diskussionen om epigenetikens betydelse. En diskussion vilket ofta handlar om i vad mån förvärvade egenskaper kan ärvas mellan generationer. Inte sällan tillspetsat som ett avsteg från den förhärskande evolutionsbiologin
Den gängse skolboksversionen av evolutionsläran slår fast att förvärvade egenskaper inte går inom arv. Men samspelet mellan gener samt miljö är mer invecklat än sålunda. Det senaste exemplet på det kommer från höns uppfödda vid Linköpings högskola.
Etologiprofessorn Per Jensen och hans medarbetare utsatte tuppar och hönor för enstaka miljö där dygnsrytmen varierade slumpmässigt. Hönsen kunde inte förutsäga när och hur länge de skulle ha tillgång mot mat. Stressen ledde till att dem blev sämre än ostressade höns vid att lära sig hitta rätt inom en labyrint.
En märklig effekt var för att de stressade hönsens kycklingar fick identisk typ av inlärningsproblem.
Någon social transaktion kan det inte vara frågan angående eftersom kycklingarna aldrig träffade sina föräldrar, säger Per Jensen.
Analyser av 9 gener visade att stressen ändrade genernas handling i en del av hjärnan vid samma sätt hos både föräldrar samt deras kycklingar. Den typen av ärftlighet kallas epigenetik och har blivit en hett fors
Gener och individuella skillnader i beteende
1. Tooby J, Cosmides L: On the universality of human nature and the uniqueness of the individual: the role of genetics and adaptation. J Pers ; 58(1)
2. Darwin C. The nedstigning of man, and selection in relation to sex. London, John Murray,
5. Crick, F. Memory and molecular turnover. Nature ;
6. Sullivan PF, Neale MC, Kendler KS: Genetic epidemiology of major depression: review and meta-analysis. Am J Psychiatry ; (10)
7. Liu IC, Blacker DL, Xu R, Fitzmaurice G, Lyons MJ, Tsuang MT: Genetic and environmental contributions to the development of alcohol dependence in male twins. Arch Gen Psychiatry ; 61(9)
8. Rhee SH, Waldman ID: Genetic and environmental influences on antisocial behavior: a meta-analysis of twin and adoption studies. Psychol Bull ; (3)
9. Poulsen P, Esteller M, Vaag A, Fraga MF. The epigenetic grund of twin discordance in age-related diseases. Pediatr Res ; 38RR
Tsankova N, Renthal W, Kumar A, Nestler EJ: Epigenetic
Inkluderande ledarskap
Hur drar du nytta av den kompetens och erfarenhet såsom finns i din organisation? Vilka behov och tankar finns kring inkludering? ibland existerar det inte ens helt självklart vilket som menas med inkludering. Inkludering handlar angående att se, lyssna på och respektera varandra för dem vi är samt att säkerställa att ingen diskrimineras, dock också om att göra alla delaktiga och dra nytta av varandras olikheter.
Det räcker inte med att ha ett mångfaldig arbetsplats om dessa egenskaper ej tas tillvara. Enligt forskning finns det en markant korrelation mellan inkluderande ledarskap, innovativ produktion och marknadstillväxt. Företag som inkorporerar tvådimensionell mångfald är mer framgångsrika och har 45 procents större sannolikhet att rapportera något som ökar i storlek eller antal marknadsandelar. Tvådimensionell mångfald definieras som en kombination av medfödda egenskaper (kön, sexuell läggning, etnicitet etc.) och förvärvade egenskaper likt internationell arbetslivserfa