Vilken ränta kan man ta ut på en försenad faktura

Dröjsmålsränta – så fungerar det

Om du existerar försenad med att betala en räkning eller annan skuld har företaget riktig att ta ut dröjsmålsränta som kompensation för att de inte har fått sina pengar i tid. I den här artikeln går vi igenom allt du behöver känna till om dröjsmålsränta, såsom vad som gäller och hur du undviker extra räntekostnader.
‍

Vad är dröjsmålsränta och hur fungerar det?

Dröjsmålsränta är ett avgift som företag kan ta ut om du inte betalar en räkning eller ett lån inom 30 dagar från det att fakturan skickats ut eller betalningen begärts. Företag har korrekt att själva bestämma hur hög dröjsmålsränta de ska ta ut så länge de informerat dig om detta samt räntekostnaden ligger på en rimlig nivå. De flesta företag väljer dock för att följa räntelagens rekommendationer – en team som appliceras på alla fakturaköp samt lån om inget annat har avtalats. Enligt räntelagen ska företagen utgå ifrån Riksbankens referensränta och lägga på 8 procentenheter när de ska ta ut dröjsmålsränta.

Dröjsmålsränta och förseningsersättning

När har du rätt för att ta ut dröjsmålsränta och med vilket belopp? Här benar vi ut reglerna och hjälper dig göra rätt.

Du bör ta ut dröjsmålsränta av två skäl:

  • för att kompensera dig för den ränteförlust mm som den sena betalningen innebär för dig
  • för att förhindra att kunden fortsätter att vara sen med sina betalningar till dig.

Sist i artikeln läser du om dina möjligheter att ta ut förseningsersättning när din kund inte betalar sin fordran i tid. Förseningsersättning får ni ta ut utöver dröjsmålsräntan.

Dröjsmålsränta enligt avtal

Enligt räntelagen har säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta från förfallodagen, om förfallodagen är bestämd i förväg. Förfallodagen anses vara bestämd i förväg om köparen och säljaren har avtalat om ett viss betalningstid. Det räcker alltså ej att säljaren uppger en viss förfallodag i fakturan, utan det måste finnas en överenskommelse mellan parterna. Överenskommelsen behöver inte vara skriftlig, men i

Dröjsmålsränta &#;

Hur räknar man ut dröjsmålsränta?

Dröjsmålsräntan beräknas alltid som 8 procent högre än Riksbankens referensränta, som bestäms två gånger årligen i januari och i juli. Om till exempel referensräntan skulle existera 3 procent blir dröjsmålsräntan 11 andel, och blir följaktligen bara 8 andel om referensräntan är 0 procent.

När dröjsmålsräntan ska räknas ut för en försenad faktura, tas antalet dagar som betalningen missats och delas med det totala antalet dagar på året. Denna summa multipliceras sedan med den totala räntesatsen, som utgörs av referensräntan (4 procent) + 8 procent. Den slutliga summan av denna beräkning blir den lån som ska betalas vid utebliven transaktion, utöver fakturans ursprungliga belopp.

Om till modell en faktura är på 50 kronor och betalningen är 74 dagar sen blir dröjsmålsräntan uträknad som följande:

  • Först räknas 12 procent ut av 50 0,12 x 50 =
  • Sedan tas dessa och delas med de missade dagarna: x 74/ = 1 ,43
  • Drö

    Så funkar dröjsmålsränta

    Den lagstadgade dröjsmålsräntan får ni fram genom att summera den aktuella referensräntan med 8 procent. Referensräntan bestäms av Riksbanken två gånger om året, här hittar du aktuell ränta.

    Dröjsmålsränta regleras i räntelagen som är dispositiv, detta vill säga den gäller om inget annat är avtalat mellan dig samt företaget. Det innebär att företag själva avtalar om dröjsmålsränta och bestämmer hur hög den kan vara. Men angående avgiften är orimligt hög kan den ogiltigförklaras om ni skulle hamna inom tvistemål.

    Om du skulle bli sjuk, arbetslös eller drabbad av en annan oförutsedd omständighet får du enligt lag jämka räntan – det vill säga erlägga lite i taget.

    Om du och företaget har avtalat om dröjsmålsränta så bör det vara syn