Hur kan fler människor på verka forskningen

Utmaningen: Hitta bästa forskningen

– I vårt fall är bedömningen både lättare och svårare än för andra. Svårare därför för att det absolut inte får bli fel, lättare eftersom vi har tiden vid vår sida. Ett vetenskapligt genombrott ger avtryck som går att bedöma inom efterhand. Det är ingen slump för att det kan ta 20 år innan en upp täckt belönas, säger Thomas Perlmann, professor i molekylär utvecklingsbiologi nära institutionen för cell- och molekylärbiologi, nybliven sekreterare i Nobelkommittén och en från de som ska besluta om vem eller vilka som får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Det finns många möjliga svar på frågan om vad god forskning är. Ett är att frågeställningen måste vara relevant och att den studie man sätter upp för för att försöka svara på denna fråga existerar rätt utformad. Studieupplägget påverkar möjligheten för att tolka resultaten, exempelvis om det finns tillräckligt med patienter för att behärska dra statistiskt säkra slutsatser. Ett annat är att forskningen är origine

Vilka ingår i studien?

Vem har forskarna studerat? Svaret är viktigt för att ni ska kunna avgöra vad resultatet äger för betydelse.

Urval kallas det, när forskare väljer vilka eller vad liksom ska studeras. Urvalet ska helst existera representativt för den grupp som forskarna vill kunna säga något om.

Vi tar ett exempel:

Om forskare vill ta reda på hur svenskar i allmänhet ser på klimatförändringar måste de välja ut människor till sin studie vilket representerar alla svenskar. Det betyder för att urvalet (gruppen som studeras) ska existera som en miniatyrversion av den svenska befolkningen, alltså en mix av personer i olika åldrar, av olika kön, som bor på olika platser samt har pluggat olika länge.

Om urvalet inteär representativt kommer det att påverka resultatet.

Till exempel:

  • Om studien har för många unga kommer resultatet snarare spegla hur unga människ

    Varför bry sig om forskning?

    Hur? Vad? Varför? De frågorna har människor ställt sig i alla tider. Och därför utvecklat metoder för att undersöka världen &#x; systematiskt och noggrant.

    Forskning kan verka svårt och avancerat &#x; och det är det ibland &#x; men grunden är enkel: att vilja veta mer samt ta reda på det på en genomtänkt sätt.

    Det handlar om att:

    1. Ställa ett fråga,
    2. undersöka den noggrant,
    3. vara öppen med hur man har gjort,
    4. och låta andra granska.

    Men hur vet vi om det forskaren kommit fram till stämmer?

    Det enkla svaret är: det vet vi inte ständigt. En enda studie räcker inte. Därför behöver forskare vara öppna med hur de har arbetat, så att andra kan pröva liknande metoder, undersöka identisk fråga på ett annat sätt alternativt i ett annat sammanhang.

    Och så byggs forskningen vidare &#x; steg f&#x

    Anna Dreber Almenberg

    Professor i nationalekonomi

    Wallenberg Scholar

    Lärosäte:
    Handelshögskolan inom Stockholm

    Forskningsområde:
    Metascience. Studier av tillförlitlighet och förutsägbarhet i forskningsresultat. Tvärvetenskapliga studier inom beteendeekonomi.

    I en tid då mängden vetenskapliga publikationer ökar dramatiskt och konkurrensen angående publicering är hård, är det viktigare än någonsin att fråga sig vilka forskningsresultat vi faktiskt kan lita vid. Forskningen själv behöver läggas under lupp.

    Anna Dreber Almenberg är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan och forskar om hur man kan förbättra forskningsprocessen för för att öka trovärdigheten i vetenskapliga resultat. Fältet kallas metascience och har fått en uppsving på senare år.

    – Sedan jag började forska om det här till mer än tio år sedan således har medvetandet om den här sortens frågor hela tiden ökat.

    Ett sätt för att testa om resultaten håller är för att göra så kallade replikeringsprojekt – detta vill säga att