Hur fungerar ett dns uppslag
DNS Domain Name Server
DNS (Domain Name System) är en central del från internetinfrastrukturen som översätter webbadresser, såsom , till IP-adresser. DNS fungerar som ett telefonbok för internet genom att matcha de lättlästa domännamnen med de numeriska adresserna för att möjliggöra kommunikation mellan datorer och servrar över hela världen.
När vi skriver in en webbadress inom vår webbläsare skickar den en begäran till vår lokala DNS-server för för att få IP-adressen för den angivna domänen. Om servern har informationen sparad är kapabel den omedelbart svara med rätt IP-adress. Annars kontaktar den andra DNS-servrar tills rätt svar erhålls.
Denna process är kritisk för att navigera på internet eftersom det gör det möjligt för oss att använda lättillgängliga domännamn istället till komplexa IP-adresser när vi försöker nå olika online-tjänster eller webbplatser. Utan en fungerande DNS-system skulle vi behöva anlända ihåg alla IP-adresser av våra favoritwebbplatser, vilket skulle vara opraktisk
Så går en DNS-uppslagning till
Översättningen av domännamn till IP-adresser sker med hjälp från så kallade namnserverprogram. Varje domännamn äger minst en namnserver på internet liksom är auktoritativ för den.
En sådan namnserver innehåller (bland annat) information om vilken IP-adress som gäller för domännamnet.
Eftersom ansvaret för olika delar av DNS-informationen fördelas på flera händer sker uppslagningen i flera steg, även om detta i allmänhet går blixtsnabbt att ett fåtal tillbaka DNS-svaret. När du skriver in i webbläsaren på din dator måste det till en DNS-uppslagning för för att datorn ska få fram vilken IP-adress den korresponderande webbservern har. Uppslagningen sköts av en frågande namnserver på internet som exempelvis kan tillhandahållas av din internetoperatör. Har du tidigare besökt webbplatsen kan hela eller delar av DNS-informationen finnas lagrad på den frågande namnservern. Om så inte är fallet behövs att namnservern upprepade gånger ställer ett DNS-fråga ut på internet.
Börja
Hur fungerar DNS?
När du skriver in enstaka webbadress i din webbläsares adressfält, mot exempel , skickas din förfrågan mot en DNS-server. Denna server innehåller ett stor databas med DNS-poster som fungerar som en telefonbok för internet. Denna databas omvandlar sedan den mänskligt läsbara webbadressen till den motsvarande IP-adressen, såsom är datorns faktiska identitet på nätverket.
DNS-poster: Så fungerar dem
DNS-poster är information vilket lagras i DNS-databasen och används till att kartlägga webbadresser till IP-adresser. på denna plats är några vanliga typer av DNS-poster:
- A-post (Address Record): A-posten kopplar en domän (till exempel ) till dess motsvarande IPv4-adress. Den används för att hitta den exakta IP-adressen för en webbplats.
- AAAA-post (IPv6 Address Record): Liknande A-posten, dock används för att koppla en domän till en IPv6-adress. IPv6 är den senaste versionen av Internet Protocol samt används för att hantera den något som ökar i storlek eller antal bristen på tillgängliga IPv4-adresser.
-
DNS-zoner
En DNS-zon är den specifika delen från ett DNS-namnområde som finns på ett DNS-server. En DNS-zon innehåller resursposter samt DNS-servern svarar på frågor om poster i namnområdet. Den DNS-server som existerar auktoritativ för att matcha till enstaka IP-adress är till exempel värd till -zonen.
DNS-zoninnehåll kan lagras i en fil eller i Active Directory Domain Services (AD DS). När DNS-servern lagrar zonen i en fil:
- Filen finns i ett lokal mapp på servern.
- Endast en kopia av zonen är skrivbar.
- Andra kopior, vilket endast är skrivskyddade, kallas för sekundära zoner.
DNS-zoner som lagras i AD DS kallas Active Directory-integrerade zoner. Active Directory-integrerade zoner är endast tillgängliga på domänkontrollanter med DNS Server-rollen installerad.
DNS-zontyper
DNS Server-tjänsten stöder följande typer av zoner:
- Primär zon.
- Sekundär zon.
- Stub-zon.
- Omvänd uppslagszon.
Primära zoner
En DNS-server som är värd för en primär zon är den primära källan för information om den här zo
Hur fungerar DNS?
När du skriver in enstaka webbadress i din webbläsares adressfält, mot exempel , skickas din förfrågan mot en DNS-server. Denna server innehåller ett stor databas med DNS-poster som fungerar som en telefonbok för internet. Denna databas omvandlar sedan den mänskligt läsbara webbadressen till den motsvarande IP-adressen, såsom är datorns faktiska identitet på nätverket.
DNS-poster: Så fungerar dem
DNS-poster är information vilket lagras i DNS-databasen och används till att kartlägga webbadresser till IP-adresser. på denna plats är några vanliga typer av DNS-poster:
- A-post (Address Record): A-posten kopplar en domän (till exempel ) till dess motsvarande IPv4-adress. Den används för att hitta den exakta IP-adressen för en webbplats.
- AAAA-post (IPv6 Address Record): Liknande A-posten, dock används för att koppla en domän till en IPv6-adress. IPv6 är den senaste versionen av Internet Protocol samt används för att hantera den något som ökar i storlek eller antal bristen på tillgängliga IPv4-adresser.
-
DNS-zoner
En DNS-zon är den specifika delen från ett DNS-namnområde som finns på ett DNS-server. En DNS-zon innehåller resursposter samt DNS-servern svarar på frågor om poster i namnområdet. Den DNS-server som existerar auktoritativ för att matcha till enstaka IP-adress är till exempel värd till -zonen.
DNS-zoninnehåll kan lagras i en fil eller i Active Directory Domain Services (AD DS). När DNS-servern lagrar zonen i en fil:
- Filen finns i ett lokal mapp på servern.
- Endast en kopia av zonen är skrivbar.
- Andra kopior, vilket endast är skrivskyddade, kallas för sekundära zoner.
DNS-zoner som lagras i AD DS kallas Active Directory-integrerade zoner. Active Directory-integrerade zoner är endast tillgängliga på domänkontrollanter med DNS Server-rollen installerad.
DNS-zontyper
DNS Server-tjänsten stöder följande typer av zoner:
- Primär zon.
- Sekundär zon.
- Stub-zon.
- Omvänd uppslagszon.
Primära zoner
En DNS-server som är värd för en primär zon är den primära källan för information om den här zo