Trombosrelaterade sjukdomar i världen
Blödning och trombos – akuta komplikationer nära levercirros
Under det senaste årtiondet har förståelsen av koagulationsrubbningar vid levercirros och portal hypertension inneburit ett paradigmskifte. Tidigare antogs att patienter med leversjukdom och påverkade koagulationsprov inklusive trombocytopeni hade en naturlig blödningsbenägenhet och därmed minskad trombosrisk. Detta har visat sig vara fel. Utöver en ökad blödningsrisk har dessa patienter även en paradoxal benägenhet till venösa tromboser.
De allra flesta patienter med levercirros har en svagt balanserad hemostas [1]. Den ändrade balansen sker genom kompensatoriska mekanismer i både primär och sekundär hemostas samt i det fibrinolytiska systemet. Till exempel kompenseras trombocytopenin (relaterad mot portal hypertension och en minskad syntes av trombopoetin i levern) av ett ökad produktion av von Willebrandfaktor [1]. Minskad syntes av prokoagulanter såsom fibrinogen och flera koagulationsfaktorer (II, V, VII, IX, X
Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka
Ökad blödningsbenägenhet mot följd av bristande koagulationsförmåga orsakas från störningar i den primära hemostasen, inom plasmakoagulationen (Figur 1) och/eller i detta fibrinolytiska systemet. Vanligast förekommande är trombocytdysfunktion och lindrig von Willebrands sjukdom. Förvärvade tillstånd finns också, t&#;ex läkemedel (antikoagulantia), antikroppar som ger förvärvad blödarsjuka samt disseminerad intravasal koagulation (DIC). Ovanligare, dock inte mindre viktiga att känna mot, är medfödda defekter i plasmakoagulationen [].
I klinisk praxis är det viktigt att kunna skilja defekter som orsakar signifikant blödning från dem som ger få eller inga symtom. I utredningen leder anamnes och symtom (Fakta 1) samt status tillsammans med screeningtesten APTT (aktiverad partiell tromboplastintid), PK(INR) (protrombinkomplex, international normalized ratio) och trombocytantal (Fakta 2) oftast till sannolik diagnos. Exempel vid rubbningar i plasmakoagul
Studie på fem miljoner svenskar kartlägger koppling mellan blodgrupp och sjukdomar
Forskare vid Karolinska Institutet äger hittat kopplingar mellan olika blodgrupper samt totalt 49 sjukdomar, bland annat detta nya fyndet att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njurstenar. Analysen, som inkluderar data på ovan fem miljoner människor och drygt 1 sjukdomar, bekräftar också tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk på grund av blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck beneath graviditeten. Resultatet har publicerats i tidskriften eLife.
– Det saknas fortfarande mycket kunskap ifall huruvida personer med RhD-positiva eller RhD-negativa blodgrupper är kapabel ha en ökad risk för olika sjukdomar, samt huruvida fler sjukdomar kan vara påverkade av blodgrupp än de vi känner mot idag. För att minska denna kunskapslucka använde vi enstaka opartisk metod för att und
Vid höga halter blodfetter i kärlen börjar fetterna lagras i kärlväggarna vilket fullfölja kärlen stela. På sikt finns detta risk för att kärlväggarna täpps igen vilket kan leda till blodproppar samt sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och kärlkramp.
Vi kan själva påverka våra blodfettsnivåer genom att leva hälsosammare; äta nyttig kost, motionera, minska alkoholkonsumtionen och sluta röka.
Men för riktigt höga nivåer av blodfetter räcker livsstilsförändringar inte till. Det finns också sjukdomar som innebär en störd reglering av kroppens fetter, där goda levnadsvanor måste kompletteras med läkemedel. detta är sjukdomar med så kallade blodfettsrubbningar, det vill säga förhöjda nivåer från blodfetter eller en ogynnsam balans mellan de olika blodfetterna.
Det finns flera olika sjukdomar som är relaterade till blodfettsrubbningar. Allt ifrån sällsynta genetiska sjukdomar vilket familjär kylomikronemi (FCS) och lipodystrofi, likt drabbar några tusen patienter i världen, till vanliga sjukdomar som