Hur får man lekumu

Akut myeloisk leukemi (AML)

Granskad av: Martin Höglund, överläkare hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset

Fakta

  • AML har ofta en akut och snabbt förlopp.
  • I Sverige får vuxna personer per år diagnosen AML.
  • Bland de äldre är det vanligare för att drabbas av AML som man än som kvinna.

Vad är AML?

Akut myeloisk leukemi (AML) är en blodcancer som uppstår i benmärgen och som ofta besitter ett mycket akut och snabbt förlopp om den inte behandlas. En individ med AML som inte får behandling brukar dö inom bara ett par veckor till månader.

AML uppstår på bas av genetiska förändringar i de blodbildande stamcellerna eller i celler som existerar tidiga förstadier till blodkroppar. De denna plats omogna cellerna är förstadier till våra så kallade myeloiska celler som finns i blodet.

De myeloiska cellerna är våra röda blodkroppar, blodplättar och en sorts vita blodkroppar som kallas granulocyter.

Eftersom sjukdomen uppstår och sitter i benmärgen blir nästan alltid den normala blodbildningen sämr

Vid leukemi förändras förstadierna till de vita blodpropparna i benmärgen till elakartade cancerceller. Till skillnad från vid andra cancersjukdomar utvecklas det inga fasta cancertumörer nära leukemi, utan cancercellerna finns i blodet och benmärgen, ibland även i lymfkörtlarna, mjälten och i den övriga kroppen. Leukemi är den vanligaste cancertypen hos barn. Leukemi är inte ärftlig, dock ibland kan det finnas ett antal personer i släkten som har elakartade blodsjukdomar. Vid vissa ärftliga eller medfödda sjukdomar är arvsmassans (det vill yttra DNA) reparationsmekanismer störda och risken på grund av akut leukemi betydligt större.

Leukemier kan delas in i två huvudtyper: akut samt kronisk leukemi. Akut leukemi indelas ytterligare i akut myeloisk leukemi (AML) samt akut lymfatisk leukemi (ALL). Dessa kunna ytterligare delas in i olika undertyper. De två vanligaste typerna av kroniska leukemier är kronisk lymfatisk leukemi, såsom är den vanligaste leukemin (cirka nya fall per år), och kronisk mye

Leukemi

Som vid blodtransfusion

Både vid allogen och autolog transplantation ges stamcellerna till patienten vid samma sätt som en blodtransfusion.

Vid allogen transplantation kan det ske genast efter att stamcellerna har tagits från givaren.

Vid autolog transplantation tas stamcellerna ut innan patienten genomgår den tuffa behandlingen.

De förvaras sedan frysta medan cytostatika- eller strålbehandlingen pågår. När behandlingen är avslutad tinas stamcellerna och ges tillbaka till patienten.

Fler kan transplanteras

Tidigare har stamcellstransplantation framför allt utförts på yngre patienter. För äldre patienter är riskerna med behandlingen oftast så stora att de inte förmå uppväga eventuella fördelar.

På senare år äger man dock börjat använda en vänligare förbehandling vid allogen transplantation.

Syftet är för att minska komplikationerna och göra det möjligt för fler patienter att kunna transplanteras. Tanken är att det nya immunsystemet från donatorn ska angripa sjukdomen.

Läs mer

Bakgrund och orsaker

Akut lymfatisk leukemi är enstaka cancersjukdom som utgår från omogna celler, lymfoblaster, i benmärgen och som leder till en kraftig ökning av dessa celler. Sjukdomen är ovanlig och varenda år insjuknar cirka 50 vuxna inom Sverige. Medianåldern för vuxna vid insjuknandet är drygt 50 år. Incidensen är högst i barnaåren, men insjuknande inom ALL sker således genom hela existensen. Beroende på cellinje, B- eller T-lymfoblastlinje och mognadsgrad, indelas sjukdomen i olika undergrupper. B-ALL är vanligast och relativt jämnt fördelad över åldrarna, och T-ALL ses framför allt hos yngre män. Tidigare kallades ”mogen B-ALL” för Burkittleukemi men denna sjukdom klassificeras nu vilket ett lymfom med benmärgsengagemang och behandlas inte längre i detta vårdprogram. För detaljer, se det nationella kvalitetsregistret för akut ly