Byggnadsstil på dekorativa element
Vad är Funktionalism?
Vad är funkis? En införande till funktionalismens arkitektur
Funktionalism, ofta kallad "funkis", är en arkitekturstil som betonar funktion framför form. Den utvecklades inom Europa under och talen och kännetecknas av enkla, geometriska former och avsaknad av onödig dekoration.
Funktionalismen förespråkade att byggnader och föremål skulle utformas utifrån deras ändamål, vilket ledde mot ljusa, öppna planlösningar och användning från nya material som betong och stål. Denna stil påverkade inte bara arkitekturen utan även stadsplanering och industridesign, tillsammans målet att skapa praktiska och tillgängliga miljöer för alla.
Funktionalismens historia: ifrån radikal idé till arkitektonisk rörelse
Funktionalismen, uppstod som en reaktion mot de tidigare dekorativa arkitekturstilarna, såsom jugend och nationalromantik, som dominerade vid sekelskiftet Arkitekter vilket Walter Gropius och Le Corbusier förespråkade en design dä
ARKITEKTONISKA PROFILER OCH DEKORATIVA ELEMENT
Arkitektur har ständigt varit en del av modern traditioner, och dess mästerverk från urminnes tider fängslar och inspirerar oss med skönheten och storheten i dess ornament, former och detaljer. Värdigheten hos de antika byggnaderna, exempel på hellenistiska, romerska samt medeltida epoker får oss att behandla de gamla mästarnas arbete och fantasi med vederbörlig respekt. Skönheten och variationen av element från olika epoker samt stilar fångar vår uppmärksamhet och förtrollar oss med de magnifikt dekorerade fasaderna på otaliga palats och arkitektoniska museer, offentliga byggnader och hem som besitter bevarat sin fascinerande inverkan över tid.
I jakten på modern arkitektur för för att skapa unika skapelser, tillgriper allt oftare inkorporeringen av stilar och influenser ifrån tidigare epoker, som etableras som en utmärkande drag för byggnader med en människovänligt utseende. De betongkonstruktioner och prefabricerade byggnader som smörjer os
ORDLISTA ÖVER ARKITEKTURVILLKOR
Arkitraven (epistlen) (grekiska: αρχηγός - "huvud" och latin: trabs - "balk") är huvudbalken som vilar på kolumnens kulram och bildar den nedre delen av entablaturen i flera arkitektoniska stilar. ganska slät, eller dekoreras med reliefer.
Den är placerad direkt ovanför pelarna och bär vikten av frisen och taklisten ovanför den (de andra två delarna av entablaturen), samt takkonstruktionen. Arkitravens block är fästa inte bara på kulramen, utan också till varandra ovanför kolumnerna. Ibland är den skapad eller tillverkad av två parallella block, bara till att förenkla byggarbetet.
Ett exempel på enstaka gammal architrave i Bulgarien (III århundradet ) är den i Sveshtari-graven, vars dekoration är gjord i en anda av hellenistiska traditioner. Entrén inramas från två rektangulära pelare, på vilka ligger en arkitrav med en relieffris från bukranioner (stiliserade oxhuvuden), girlanger och rosetter. I gravkammaren äro uppförda 4 doriska och en korinthiska, vid
Funktionalism - talets rationella och icke-dekorativa arkitektur
De idéer som låg bakom stilutvecklingen förespråkade ett enklare och mer industriellt byggande. Tanken var att bygga billigare, mer rationellt och med industriellt framtagna byggnadsmaterial. På så vis skulle fler ett fåtal möjlighet att bo i eget bostad. Begrepp som social ingenjörskonst och uttrycket "goda bostäder åt alla" härstammar ifrån denna tid. Makarna Alva och Gunnar Myrdal skrev boken Kris i befolkningsfrågan vars sociala reformer, som trots för att de ansågs kontroversiella i många kretsar, fick stort genomslag. Därmed lades grunden för det som kom att kallas folkhemsbygget med statsminister Per Albin Hansson i spetsen.
Tidigare hade byggnader getts en utseende efter hur man föreställde sig att ett hus skulle se ut och likadana byggnader kunde ha helt olika användningar. Funktionalisterna förespråkade att varenda byggnad skulle ha den form liksom funktionen krävde. Det innebar att öppning kunde placeras asymmetriskt i fasad