Den 2 vanligaste behandlingsmodellerna inom psykiatrin

Behandling vid samsjuklighet

Samsjuklighet är vanligt bland personer med missbruk eller beroende

Med samsjuklighet menas att en person samtidigt möter diagnostiska kriterier för två eller flera sjukdomar. Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt bland personer med missbruk eller beroende. ett kartläggning som Socialstyrelsen genomfört, baserad på inrapporterade diagnoser till myndighetens nationella patientregister, visade att 51 personer (10 år och äldre) vårdats för intag från beroendeframkallande substanser Av dessa hade 64 procent av kvinnorna och 52 andel av männen också vårdats för ett eller flera psykiatriska diagnoser under perioden –

Hos personer med missbruk eller beroende är ångest, depression, ADHD och personlighets-syndrom vanligt förekommande. Bland personer som söker hjälp för missbruk eller beroende besitter ungefär en tredjedel en ångestsjukd

Om psykologiska behandlingsmetoder

Psykologiska behandlingsmetoder kan användas vid flera olika psykiatriska tillstånd, mot exempel vid depression, ångestsyndrom, personlighetssyndrom samt andra former av psykisk ohälsa, bland annat självskadebeteende. Dessutom finns psykologisk behandling som är inriktad på smärta samt stress, rökavvänjning och andra livsstilsförändringar.

Psykologiska behandlingar kan användas som enda behandling alternativt tillsammans med läkemedel eller andra behandlingsmetoder.

Precis som i alla former av vård behöver behandlingen anpassas efter individuella behov hos den som ska få behandling.

Psykoterapi

Psykoterapi är en behandlingsform för psykisk ohälsa eller svårigheter som har med funderingar, känslor och beteenden att göra.

Psykoterapi bygger på att det skapas en samarbetsrelation mellan behandlaren och den som behandlas – kli

Allt mer strukturerade behandlingsmetoder i psykiatrin

– Psykiatrin befinner sig i ett paradigmskifte. oss kan se fram emot en många spännande utveckling, säger Marie Proczkowska-Björklund, verksamhetschef på Psykiatriska kliniken vid Länssjukhuset Ryhov, som kommentar till att allt fler läkare intresserar sig för området.

Nära enstaka fjärdedel av de slumpvist utvalda doktor som medverkat i Framtidens Karriär – Läkares undersökning svarar ja på frågan om de kan tänka sig för att arbeta inom psykiatrin.
– Det existerar glädjande och tyder på att detta finns en större medvetenhet om hur vanligt det är med psykiska sjukdomar och att beredvilligheten att behandla dem ökar, säger Lars Högberg, överläkare samt biträdande verksamhetschef Psykatri vid Umeå universitetssjukhus.
Han konstaterar att psykiatri, historiskt sett, inte har varit den hetaste specialiteten att arbeta inom. För Lars Högberg har förhållandet dock varit det omvända.
– Efter mer än 20 kalenderår i yrket vet jag att detta är en oerhört spän

SPF:s kliniska riktlinjer

Pågående riktlinjearbeten, uppdaterat september

  • Bipolärt syndrom. En omarbetning av en tidigare riktlinje pågår under huvudförfattare Katrin Skogberg Wirén. Arbetet är i sitt slutskede och publicering planeras under
  • Diagnostik. Mats Adler huvudförfattarare. Publicering förhoppningsvis andra kvartalet
  • Äldrepsykiatri, omarbetning av en tidigare riktlinje. Äldrepsykiatrisk förening med huvudredaktör Mikael Ludvigsson som arbetsledare har åtagit sig för att omarbeta och utvidga den tidigare riktlinjen. Förhoppningsvis klar andra halvåret
  • ECT, omarbetning av tidigare riktlinje. Pia Nordanskog samt Axel Nordenskjöld har åtagit sig huvudförfattarskap. Ingen tid för publicering är formulerad. En utvidgning av innehållet utöver ECT kommer troligen bli aktuellt, i inledande hand rTMS.
  • Suicidnära patienter, omarbetad uppdatering från tidigare kliniska riktlinjer. UllaKarin Nyberg samt Elin Fröding huvudförfattare